Johannas vardag

Ja man ser framför sej hur nån av ungarna ska stå med en stor fet huggorm dinglandes mellan sej nån dag och vara skitlyckliga över att de räddat middag till familjen...
Igår på stranden
- MAMMA TITTA EN ÅL!!!!








Ja se det var allt en söt ål det.

Senny fick en efterlängtad present av oss när hon fyllde år 7 mars.



Lill-Mjau tyckte det var helt oförståbart....



Asså...va i...?









Dessa små varelser har förändrat mer än man haden kunnat ana i det här huset.
- Lill-Mjau tror på allvar att hon oxo ska äta hö,så åtgången har varit större än beräknat.
- Felix bär ut djurskit till komposten utan att gnälla.
- Senny dammsuger utan att skrika rakt ut av ilska.
- Johan sitter faktiskt med marsvin/kanin i famnen och tycker de är söta (?).
Både jag, Elvis och Anna reagerar dock precis som beräknat.
- anna har gröna hatiska ögon som lyser av slaktlust
- Elvis hucklar iskallt stirrande i fåtöljen framför brasan
- Själv skriker jag hysteriskt över sågspån som dragits runt hela huset

men Senny är lycklig hon. Jag vet själv att den högsta drömmen när man är 11 år är att ha kaniner och marsvin,trots sågspånsmardrömmen osv kunde vi inte neka henne detta.
Dessutom, man kan alltid sätta annons i marknaden sen....Eller skänka den gratis genom en liten tårdrypande annons via fejsbook...."familjevan liten gullig, rumsren,artig och väluppfostrad dun-kanin med rosa darrande liten nos bortskänkes pga förändrade familjeförhållanden..." varvid alla tror att skilsmässa står för dörren då det i verkligheten är något annat som ändrats nämnvärt,nämligen mors välvilja har förändrats till illvilja.....

         
 
Vacker larv ett ögonblick före den tappade taget om dörrkarmen och trillade ner. Exakt i samma stund öppnade Senny dörren och steg ut på trappan.

I say no moore....

Haha,ja gissa nu om vi har ny kisse eller om hon var så ful & äcklig så att vi inte kunde tänka oss att ta hem henne...?

 











En otroligt vacker katt, med ett fantastiskt lynne! Det är som hon alltid har bott här.
Då hon steg ur buren började hon direkt springa runt och kissungebusa, länsade matskålar och slirade på mattorna. Jätte sällskapssjuk och kommer och söker upp oss om vi är för långt borta.
Dessutom kan hon inte vara tyst. Hon spinner sitt knattriga kurr hela tiden och verkar vara nöjd att hon valde oss.

Elvis vet inte riktigt vad han skall säga.Han har både morrat och slickat. Hoppas han accepterar henne,och det tror jag. Annars blir det sorgligare än sorgligt här.

Detta är Wanja, en liten tigerhona som söker nytt hem. Vi skall och hälsa på henne på fredag.
(bilden hämtad från www.djurskydd.net)

Jag sa faktiskt att det var mitt vattenglas,men han hörde fel och tyckte att jag sa kattens glas

Tänk att vara tretti år typ och måsta fråga pappa om man inte kan få förlova sej...
Tänkte på detta när Daniel W & Vickan förlovade sej. "Regeringen gav sitt samtycke,",,jisses!

Och återigen är det stora nyheter. Madelene har fått tillåtelse av både pappa och regering att förlova sej. Men hur ska de göra med bröllopen nu då? Vickan står ju brud 14 juni nästa sommar om jag inte missminner mej totalt, och nu är det stora spörsmålet huruvida Madelen får gifta sej genast efter valet på hösten eller om hon tvingas vänta till december...

Satt och pinade mej att titta på presskonferensen då Jonas krafsade Madelenes rygg oavbrutet i vad som får anses vara nervösa spasmer, samtidigt som Madde själv log en aning ansträngt och fösökte svara artigt på alla frågor utan att avslöja något som inte pappa K gett tillåtelse till.(Han stod säkert på balkongen ovanför och teaterviskade tillsammans med Fredrik Reinfeldt) ( som förövrigt gnuggar händer- länge sedan Sverige tjänat så stora pengar som de kommer att göra iom uppmärksamheten från världen med alla stundande prinsessbröllop)

Men iallafall. Tänk att vara trettiotvå år som Viktoria. Hon har inte en möjlighet att bli förälder förrän hon är typ 35. Bara för att hennes far inte gett henne lov att gifta sej tidigare kommer hon att vara 60 om inte äldre förrän hon får barnbarn. Och tänk om hon inte har så lätt att få barn då! Inte många år kvar på sej liksom! Ja dom är duktiga som orkar....

Tur att man inte är sessa. Fast det är jag väl egentligen.Pappas & mammas sessa,eller hur?

Idag har jag sovit fyra timmar ytterst dålig sömn. Johan åkte på jobb nångång på förmiddagen. Barnen skulle få klara sej själva en stund. Så stora är de.
Senny dunstade till stallet. Felix spelade play station. På hög volym. När jag inte blev tillräckligt arg för att med dreglet hängande skrika att han skulle sänka volymen gick han istället till sitt rum.
Han var lite sugen på att spela synth. Så det gjorde han. Det gick väl för sej så länge han spelade falskt på tangenterna. Det var när han började använda ljudeffekter som "grodkvack" & "trumpettut" som jag kände att jag blev lite irriterad.

Nog är det väl konstigt att en hårt arbetande mor inte skall få sova ens.
Så jag steg upp. Har tydligen nåt fel ,för jag har faktiskt skurat upp det snuskiga köket samt desinficerat toaletten som luktade som en bättre stockholmspissoar under turistsäsong. Skurat duschkabinen också.
Tror jag passar att jobba natt, åtminstone har det kännts så de här passen jag har haft hittils. Det jobbiga är dagtiden man missar när man måste sova.

Druckit kaffe, ganska stor balja



(Favvomugg från Judys.Brukar dricka te ur den, idag behövs det kaffe i den muggen....)

Har varit in på Djurskyddsföreningens hemsida & kollat vad de har för kissor att erbjuda. Lovade ju barnen en ny siss-unge när Sune dog. Men vi har ju redan ett trevligt gäng med idioter:






Elmer





Flisa






Anna





Elvis

Haha, Anna-bilderna är ju bäst. Ådi kan slämga sej i väggen!

Hade lite otur.
De hade en sååå söt liten tjejkisse som hette Elly till utadoptering från Djurskyddsföreningen. När jag ringde upp för att höra mej för hade hon precis blivit bort adopterad. Men det kommer fler. Det är ingen brådska.

Kom ihåg att betala in årsavgiften till Ålands djurskyddsförening. Kostar bara 20 euro per familj/år. De behöver all hjälp de kan få.
Man får fina rabatterbjudanden. Gå in på deras hemsida för närmare upplysningar.


Nu börjar jag bli lite såsig i huvet,

Vår snurra dog ju en tragisk död om ni minns.
Eftersom min mamma och pappa är de mest underbara och snällaste på denna sida om universum, fick vi faktiskt låna deras snurra. De kom till och med ut till Tellholm med den.
Fast både mamma och pappa kastade sej i sjön, så kanske det var det som drog lite också, vad vet jag? =)

Iallafall....



Wrooom....





Vilken bamsing!!!!



Men vi mötte en havsBjörn iallafall, som inte kände igen oss eftersom vi hade ju ingen snurra trodde han........Så han körde förbi så snabbt att fotot jag tog efter detta bara blev ett suddigt streck.....

Dagen efter detta fick vi lite bättre lycka med fångsten



Anna Anakonda?



Wiihooo...Pax INTE lyfta ut den ur ryssjan!!!!



Hmmmm, hur gör jag det här nu då.....





HELLOOOO mister Nice Guy!



Måste köpa större rök......



Nästan lika lång som Felix. Den mätte 1 meter ganska exakt, och det är rekordet so far.
God också. Den enes död den andres bröd lixom.
Bara de inte skulle va så förbannat asiga. / Jolanda

min dator lever ett eget liv och publicerar mina inlägg när den själv känner för tydligen.

Ja, vi fick iaf hem katten som ytterligare ett mirakel.
Men i vintras började han bli skruttig och det visade sej att han hade mycket cancer i magen.
Jag var ensam med honom till veterinären, och det var det absolut värsta jag gjort i mitt liv!
Fy fan vad jag grät! Som vi alla älskat den katten!
( nu börjar jag ju grina när jag skriver det här...)
Det var för jkla besvärligt att komma hem med den lilla dunbollen i en brun papplåda, barnen grät så hjärtskärande att det slet i mej inombords!
Vi hade begravning direkt, och barnen brukar sitta ofta där fortfarande! Senny ligger ibland o grinar på kvällarna, hon har hans filt med sej i sängen...
Detta är en av orsakerna till varför man inte ska ha djur! Man är för blödig! Man älskar dem för mycket,helt onormalt eller?

Sune dog den 18 februari 2009, vi glömmer det aldrig! Älskade lilla sissunge, vad du fick utstå....





Vid det här trädet där han brukade sitta o sola har vi hans grav. Älskling...

Har nån sett en sötare sisse?
Våran lilla Sune med det sorgliga ödet...
Föddes som vildkatt på Föglö. Snälla människor matade dem och lilla Sune trivdes så bra att han blev tam.
Men de snälla människorna måste tillbaks till Stockholm efter sin sommarsemester, och det var där vi kom in i bilden.
Jag åkte till Föglö för att titta på honom och blev ju heeelt lost! Hade aldrig sett en sötare kisse!
Lilla Sune blev snabbt allas favorit här hemma. Liten, fluffig, snäll som en nallebjörn (utom när det var matdags-då kom själva vildkatteriet i honom fram).
Han trodde att Senny med sitt game-boyspel var hans mamma. Så fort han hörde ljudet av gameboyet gick han till soffan och lade sej ovanpå hennes mage, kurade ihop sej som en liten räka och somnade.
Så blev Sune påkörd/överkörd.
Kommer aldrig att glömma den kvällen. Det var vinter,stora snödrivor,ganska halt.
Jag var på jobb,det var söndag och jag jobbade kvällspass. Telefonen ringde, det var Johan. Han hade kört över Sune och kunde ej hitta honom.
Man kunde spåra honom i snön, han hade släpat sej en bit såg man, men sen var det tassavtryck. Inget blod.
Spåren ledde till vedlidret. Johan klättrade upp och hittade lilla sissen, något ynklig och hade fruktansvärt ont.
Toppen. Ringde veterinärjouren ( aaargh- söndagkväll - billigt och bra )
Just den söndagen hade veterinären allra längst bort jour.
Jaja, spelar inte så stor roll just då precis. Slirade iväg med stackarn i buren. ( Johan fick snällt komma med, jag vågade inte åka själv ifall det skulle bli ännu sorgligare )
Hon tittade över honom men trodde inte han fått nå inre skador. Puh.
Men ville ändå ta mej till en veterinär med röntgen för att vara på säkra sidan, så det gjorde jag på måndagen.
Det visade sej att ryggen ( långt bak typ vid bäckenet ) hade i det närmaste gått av eller ur led , men hoppat tillbaks på rätt som genom ett mirakel. Därav släpspåren första biten efter olyckan.
Iaf, för att göra den långa storyn lite kortare, han piggnade i sakta mak men endast 3 veckor efter olyckan blev han ivägskrämd av vår andra katt. Och blev borta. Samma vecka blev det nästan 30 grader kallt.
Vilken vånda. Och inte kom han tillbaks. Vi lipade och sörjde, läskigast av allt var olika scenarion man såg framför sej- typ ihjälbiten av mårdhundar svag som han var osv.
Tisdagen den 26 mars satt kattskrället här utanför mittiallt. Vi lipade igen, gud vad glada!
Han fick åka till veterinären- igen -

RYYYYS vilket spännande äventyr här ute i skogen!
Vi hittade en liten huggorms baby på vägen utanför vårt hus, en äsping, och fyy vad läskigt!
Den såg lite avslagen ut, så den var nog påkörd. Petade på den med en pinne...ingen reaktion. Men den kändes lite styv- sådär sdom att den levde fortfarande. AAArrGhhhhh, så äckligt. Tog foto men vågade faktiskt inte så jättenära.
Petade lite till....Telefonen ringde, det var min mor. Precis då fick jag se nåt långt och smalt som drog sej fram vid mina toffelklädda fötter.
Jag är faktiskt inte den som brukar skrika i falsett, men det gjorde jag då, ganska ordentligt.
Det var en stackars uttorkad daggmask som försökte dra sej genom det torra gruset till ett bättre liv nånannanstans.
Puh. Alla tyckte det var jätteroligt. Inte jag, det kändes som det var ormungar överallt just då.
Sen hämtade jag en spade med det längsta skaftet jag kunde frambringa.
Det hade kört två bilar där redan men de hade missat det lilla aset.
Int kunde jag låta äcklet ligga och pinas heller. Jag kände ju att den var levande. Eller jag trodde det.
Och jag som knappt kan slå ihjäl en geting utan svetshandskar skulle alltså nacka en huggis.
Slog spaden krokig på den lilla sytråds huggisen - och den hoppade till och skruvade sej så jag måste dunka den igen.
ja vet ni, fy farao. Fy fy fy.
Skrek i falsett igen bara för att den var så in i h#etes asig när den vred ihop sej. Guääääg!
Så nu har jag mördat en orm första gången och det behöver jag inte igen om jag slipper.
Känner mej dock väldigt kvinnlig, synd att det inte fanns nån man i närheten som kunde höra mina gulliga tjut.
Typ psyko vrål. Fick sendrag i tårna som dom krullade ihop sej inne i tofflorna!







som ni säkert ser är den ju gigantisk! Men det spelar ingen roll, det är nästan ännuvärre när de är små!
Gudarna vet hur många sånadär man haft runt vristerna utan att veta om det! Huga!
Blir att klä på barnen stora skogshuggarstövlar och benskydd i fortsättningen...Puh, nu måste jag sätta mej och lugna sinnet lite. Konjak kanske?
På återhörande / J

Nej inte är det tungt,man har ju skött sej bättre än vanligt denna midsommar!
Försöker göra upp en "att göra" lista i mitt huvud, jag skall ju på jobb först på torsdag, och det är väl då man är som mest stressad,inte sant? När man riktigt har tid att starta nåt projekt som antagligen aldrig kommer att slutföras! =)
Verkar bli ganska bra väder idag, så det bär väl av ut bland pottor och krukor...
Fast Felix ropar från övrevåningen och undrar om jag kan komma upp och spela Lara Croft på play-station med honom....Senny sitter i köket och är lite småsur, hon ville till stallet genast efter frukost men jag sa att hon kunde vara hemma tills vi ätit lunch iallafall. Hon var borta hela dagen igår- det nya fölet kom natten mellan lördag och söndag så det är klart hon vill  vara där.
 Så nu har de två nya föl där, " Svante" som börjar bli en månad nu, och så "Tingeling" som är helt nyfödis! Något söta, skall fixa bilder med min fantastiska mobilkamera.
Inget gör sej rättvisa med den kameran, det stör mej.
Men här kommer en cool bild som jag tog på midsommarafton. Ser ni vad det är?



Provade inte kyssa den,fast den var ganska söt faktiskt.
Vi har massor med grodor och paddor här, det är nog för att det finns mycket diken med vatten runt omkring plus mycket buskar och gräs att gömma sig i. Jag undrar om de har parningstid eller så, på kvällarna kväker det överallt tycker jag- och högt också! En jäkla volym har de!
Nu skall jag bära med mej barnen ut! Hade..../ J

Var alltså igår till Jan Karlsgården och tittade på självstyrelse program där. Det var så somrigt och bra, men KALLT. Det var tur man fick sej kaffe inne på cafeèt sen. Mamma o pappa var så duktiga - eller alla i dansargänget förstås!
Skulle lägga in bilder lovade jag, men mitt ego till pappa TOG TILLBAKS sin egen kamera helt sådär bara!
Så inga bilder på det då. =)
Däremot, jag hade parkerat vid jomala kyrka för vi samåkte resten av  vägen, och när hon släppte av oss då vi skulle hem fick jag ju se det vidrigaste på bra länge
- Det bara krälade av små och stora MÖRDARSNIGLAR längs med trottoarkanten där min bil stod. Verkligen asigt- de var alltså stora högar av kack-korvs formade slemsniglar i ofattbara mängder.
Men eftersom då alltså min far hade tagit tillbaks sin kamera,var det enbart min mobiltelefon som fanns till förfogande så detta var allt i bildväg jag fick



Ja, tänk er långa rader av dessa så att trottoarkanten inte ens syns...GUÄÄÄG!

Nu skall jag tyvärr på jobb om några minuter, men jag bifogar lite nyttig information såhär i semestertider till alla turister som eventuellt behöver vissa användbara svenska ord:

http://www.youtube.com/watch?v=SQyZkSNJiDU&feature=related

Måste gå och borsta håret nu så inte tanterna på Hammargården får  i halsen när de ser mej. Ta väl vara på varandra. / J

Imorse låg barnen och jag i vår stora säng och drog oss hur länge som helst - är inte det sommarlov så säg!?!
Fast lite ångest får man när man stiger upp och skall laga frukost - och inser att man hasar runt i morronrock när alla andra antagligen börjar fundera på lunch....Äh, nog är man värd att få hasa lite emellanåt, tycker jag!
Felix mådde illa imorse, vet inte varför. Kanske för att han inte hade ro att äta med ordning igår, han verkar lite uppskruvad över det här stora med att ha sommarlov för första gången.
Det var lite synd, för moster Andrèa ringde och frågade om vi ville hänga med henne och Aron till Lilla holmen en sväng, men vi får väl ta det en annan dag bara. Det är inge kul att åka om man mår "spy-illa" som han sa.
Senny sitter uppe i soffan och spelar play - station, jag har inte hjärta att säga åt henne att stänga av. Hon spelar spelet My horse and me, och hon har önskat det spelet hur länge som helst. Hon har sparat ihop det mesta till det själv och fick det häromdagen - så hon må väl spela nu då.
Det känns som den här helgen gick förbi utan att jag hann med något alls. Igår efter att ha varit ute en stund - det var för övrigt svinkallt fast jag trodde det var sommarvärme - gick jag in och duschade. Hade så skitigt hår så jag inte kunde koncentrera mej på något annat. Sedan satte jag på mej nya fräscha linnebyxor (fick paket från H&M i lördags som jag hämtade ut på Hugos) och kände mej så trevligt klädd inför resan till vallokalen och EU-röstningen.
Kunde väl ha fattat att de inte skulle hållas släta tills man nådde vallokalen, nästa gång jag har dom där byxorna tar vi Johans skåpbil istället, så kan jag stå därbak i skåpet.
Vi grillade igår och jag lagade potatissallad till, Johan och jag delade på vinet vi hade kvar. Man vill ju inte haska på gåvorna och låta vinet bli förstört heller!
Satt sedan ute en stund och slappade med vin-slatten, och pallrade med den älskade kattungen Elvis :



Han är för skön den katten, 14 år gammal och beter sej som en ligist till kattunge. Bortskämd nåt fantastiskt, och tror på allvar att det är honom alla talar om när de säget " the King ". 
- "the King has left the building" säger vi förövrigt som ett internt litet skämt när vi släpper ut honom, skojigt, skojigt....:)
Han är en riktigt pigg pensionär, slirar och gör kullerbyttor bara nån har tid att leka med grässtrå eller leksaksmusen.
Men man börjar märka att han är gammal, tror han har artros eller nåt i höfterna, han börjar bli lite stel och hoppar ogärna upp eller ner från högre höjder.
Jaha, nu har Senny spelat klart och kommer här och gnäller att hon är hungrig...har inte hushållerskan lagat lunch än? Bäst att gå och sätta igång kökspersonalen - så fort man släpper ögonen från dem bara latar de sej...:)
Och inte har städerskan dammsugit ännu heller! Ja det är ingen ordning....På återhörande......./Johanna