Johannas vardag

Lite före halv 12 tror jag klockan var när min mycket goda ungdomsvän (och mycket gravid är hon dessutom) Erika ringde. Jag vet inte vad som hände, jag hade bestämt att jag inte skulle svara i telefonen idag eftersom en mycket tung skolbörda har legat på mina axlar ända sen skolstarten, och tidsmässigt har jag legat ca 24 timmar back.
Glömsk svarade jag i telefonen,och det visade sej att E hade tagit sej över havet ända från Sottunga och nu var så utsvulten (cafeèt var stängt!) att hon svag av hunger hade beställt lunch för två från Svarte Katten och tänkte (antagligen) att det skulle spara tid för en hårt studerande om lunchen blev serverad rakt av bara!
Underbara människa...god kycklingsallad och sen en JÄTTEchoklaboll med kaffe!
Vilken lyx va?

Hmm..inte för att jag vet om det sparade så värst med tid men...:) Hon skulle på sista ultraljudet före förlossningen, och det visade sej att glopen därinne hade lyckats svänga sej- men inte åt rätt håll utan tillbaks med huvet uppåt!
Så att dom ska ha nåt att bekymra sej om förstås....Nåja,nog ska de gå bra, den hinner väl svänga tillbaks.

Ja, det är bra att man har syskon och vänner som fortsätter skaffa bejbisar, för jag skulle aldrig orka med en till jag! Man har ju hunnit bli bortskämd nu när barnen blivit lite större. Dom klarar sej själva lite mer. Och sover och går på toa.
Fast det är ju annat att passa på istället. Små barn små bekymmer, som nån klok sa nån gång.

Nä, jag ligger forfarande hårresande långt efter tidsschemat som jag hade tänkt knappa in på idag, men de var det värt. Back to buissness.....
Och tack för idag E, du är en kulta-tähti!