Johannas vardag

Jobbig vecka här, fast praktiken är över! Har vart på jobb på Hammargården för det första- även fast det känns som attkomma hem tar det tid att tjäna ihop till brödfödan...
Som bekant har min dator vart krasslig vilket resulterat i att skolarbeten inte blivit klara- måste göras denna vecka.
Detta är även veckan före advent. Jag älskar jul, adventsmys, dofter, stjärnor,stakar,julmusik,glögg...ja,ni fattar. Men sen barnen började skolan har den privata sidan av förberedelserna fått ge vika för den lite viktigare sidan av julen. Den sidan som julen skapades för- nämligen den komersiella sidan.
När barnen i vår kommun börjar skolan, vigs nämligen familjetraditioner prydligt åt sidan till förmån för föreningen Hem & Skolas jultraditioner.
En trevlig liten julmarknad första advent, där "barnen" säljer hembakat. Eftersom allt skall säljas färskt, så att köparna (föräldrarna dvs) kan frysa ner det de köper, får man ta en vecka obetald ledighet för att hinna baka semlor, bröd och kakor, snickra ihop några sneda fågelholkar, stöpa lite juleljus, sno ihop ett gäng vingliga,tunnhåriga dörrkransar och gå på stan med tiggarhatten ihopsamlandes till lotterier av allehanda slag- för att sedan tvingas upp i arla morgonstund adventsSöndag nummer 1, inte för att sprida glöggdoft och adventsleenden runt sej,nähädu, utan för att åka glad i hågen för att stå bland sneda, rangliga fågelholkar och titta på grannbordets sneda, rangliga fågelholkar och hela historien slutar med att alla packar in lika mycket hembakat,hemsnickrat i bakluckan som de kom dit med, bara det att man denna gång betalat dyra penningar för dem.
Kostsam historia, dedär marknaderna.
Som höres, lite irritation upparbetad över detta! Att man inte skall hinna ta fram egna ljusstakar, stjärnor och baka nåt juligt och myspyssla. Plus-det är fasiken inte gratis att hålla på med den där tillverkningen av diverse saker som ingen vill ha,och som sedan skall köpas tillbaks!

Sluta- röka-kampanjen går bra! Mestadel tack vare att jag INTE ALLS KÄNNER MEJ STRESSAD den här veckan.
Känns som en evighet förflutit sen sista blosset, fast så är det ju inte. Tror dessutom att det syns på mej, att jag har en skylt på ryggen eller så, förväntar mej stort översvallande beröm av alla jag möter.
- Hur länge har ni varit rökfria då? kommer det lite halvtamt från den man påtalomingenting just upplyst om att vi minsann har slutat röka vi. Sådär i förbifarten lixom.
- Sen i lördags!!! svarar jag med lysande ögon och andlös självbeundran. Den frågande räknar efter....
-....åh...., svarar den frågande efter en lämplig paus, och man inser att folk tror att detta är ett litet infall som aldrig kommer att vara.
Men det värsta är över! Första kvällen var värst- klarade jag det klarar jag de kommande plågorna! Det är iallafall min förhoppning och måste vara min övertygelse. Det värsta måste vara över.
Men ingen kan fatta hur stort det känns, vilken bedrift man själv tycker sej ha gjort! Vi är stolta över oss själva.

Nu hinner jag faktiskt inte sitta kvar här,man har ju...hrm,lite att stå i som det heter. Åker till kommunala butiken och inhandlar 8 rullar köperulltårta imorgon och hoppas att ingen märker skillnad på söndagens marknad.
Fast man skall ju skriva innehållsförteckning på bakverken, kanske någon skarpsynt gammal tacka börjar ställa obekväma frågor om det står en massa E 221 och E214 på mina "hembakta" godverk?
Återkommer med rapport. Tror inte ens en limpa cig sku hjälpa den här annars så trevliga veckan.
Och jag som egentligen tycker om advent och jul. Avskaffa Hem & Skola, så jag får ha mina julbestyr ifred.