Åh nej...
....nu har jag förnedrat människor på min blogg igen...
Fick lite dåligt samvete för att jag hackade på Bättil igen. Somliga av er tycker säkert att jag gjort honom till något av min llilla hackkyckling. Men så är inte fallet.
Egentligen är jag en accepterande och harmlös liten själ som försöker se något gott hos de allra flesta.
Men sanningen är ändå den, att vi ser inte piloter som stirrar vildsint med sina glosögon bakom jätteflaskbottnar till glasögon. Vi ser inte kaptener som hulkar spyor vid minsta vind som överstiger hastigheten per sekund i vad som kallas bris. Vi ser inte busschaufförer som sitter bakom ratten och svänger huvudet i takt till stereons musik bakom sina svarta solglasögon och med blindkäppen nära till hands.
Det är SÅ jag menar.
Att man faktiskt skulle kunna lägga vikten vid nåt annat än grava talsvårigheter då man rekryterar ny radiopratar personal vid Radio Åland.
Vi har alla våra starka & svaga sidor, vi är alla halta och lytta då det kommer till vissa saker.
Och vi är alla underbara som människor ändå!
Men nånstans måste man ju se sin egen begränsning, eller hur? Annars måste vi ju hjälpas åt.
Till exempel tror jag nog min mamma skulle göra nåt annat än bejubla mej om jag fick storslagna planer på att bli dataoperatör.
Hon skulle berätta att det inte skulle vara bra för mej. Eller för andra.
Så är det. Bara så, och NUUUU far jag till stranden!!!!!!!!
Skönt att lätta samvetet......./ J
Fick lite dåligt samvete för att jag hackade på Bättil igen. Somliga av er tycker säkert att jag gjort honom till något av min llilla hackkyckling. Men så är inte fallet.
Egentligen är jag en accepterande och harmlös liten själ som försöker se något gott hos de allra flesta.
Men sanningen är ändå den, att vi ser inte piloter som stirrar vildsint med sina glosögon bakom jätteflaskbottnar till glasögon. Vi ser inte kaptener som hulkar spyor vid minsta vind som överstiger hastigheten per sekund i vad som kallas bris. Vi ser inte busschaufförer som sitter bakom ratten och svänger huvudet i takt till stereons musik bakom sina svarta solglasögon och med blindkäppen nära till hands.
Det är SÅ jag menar.
Att man faktiskt skulle kunna lägga vikten vid nåt annat än grava talsvårigheter då man rekryterar ny radiopratar personal vid Radio Åland.
Vi har alla våra starka & svaga sidor, vi är alla halta och lytta då det kommer till vissa saker.
Och vi är alla underbara som människor ändå!
Men nånstans måste man ju se sin egen begränsning, eller hur? Annars måste vi ju hjälpas åt.
Till exempel tror jag nog min mamma skulle göra nåt annat än bejubla mej om jag fick storslagna planer på att bli dataoperatör.
Hon skulle berätta att det inte skulle vara bra för mej. Eller för andra.
Så är det. Bara så, och NUUUU far jag till stranden!!!!!!!!
Skönt att lätta samvetet......./ J
Kommentarer
Trackback
